Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
En bild säger ju mer än tusen ord
Om Mig
Jag är en 26-årig flicka med konstant skrivkramp. Jobbar för tillfället inte bara med att skriva min första bok utan försörjer mig genom att jobba som säljare på ett väldigt intressant företag. På samma kontor jag jobbar finns också mina vackra vänner med vilka jag skrattar varje dag.
Jag är en flicka som tror på att kärlek övervinner allt. Och min familj är beviset på det och anledningen till det. Just nu tillbringar jag stor del av min tid att sakna min pojkvän som befinner sig 100 mil bort. Så nu planeras det för flytt inom kort. Och inför det står en stor omställning. Men jag är förväntansfull och lycklig som få.
Följ min vardag i den här bloggen, om ni vill och orkar.
Jag är en flicka som tror på att kärlek övervinner allt. Och min familj är beviset på det och anledningen till det. Just nu tillbringar jag stor del av min tid att sakna min pojkvän som befinner sig 100 mil bort. Så nu planeras det för flytt inom kort. Och inför det står en stor omställning. Men jag är förväntansfull och lycklig som få.
Följ min vardag i den här bloggen, om ni vill och orkar.
Checklista
Fixa jobb check
Fixa lägenhet check
Fixa backup-plan om jag inte hittar jobb check
Starta upp företaget check
Fixa lägenhet check
Fixa backup-plan om jag inte hittar jobb check
Starta upp företaget check
Minnen
Ett urval av mina dikter
ser ni nedan
Stilla min ro
Vattnet rinner ur mina kupade händer och åter ner i bäcken igen. Det enda jag hör är ett porlande ljud. Du står stilla intill mig. En ensam droppe faller från mina läppar ner mot vattenytan och förintas. När jag reser mig upp smeker en kall vind min kind, samma vind som nyss vidrörde dig. Nu sveper den undan över horisonten för att snart beröra en annan. Borta är också tiden. Tiden jag upplevde vattnet och vinden. Men minnet finns kvar. Jag tittar upp mot den klarblåa himlen och ser hur en örn cirkulerar ovanför våra huvuden på för mig en ouppnåelig höjd. Solen tvingar mina ögon att kisa. Örnen ger ifrån sig ett skri som skär genom min kalla kropp. Då lägger du din arm om mig och säger, jag kan ta dig dit. Din närhet värmer mig. Du vet min dröm. Jag tittar in i dina bruna ögon och svarar att jag vill inget hellre. Jag vill stå still med dig, jag vill flyga med dig. Inte bara vet du min dröm, du är den enda som kan göra den verklig.
Sagan utan slut
Det var en gång, början till allt
Drömmen om lyckan, om tusenfallt
Önskan om att halva kungariket få,
Önskan om att det slutligen ska bli de två
Likt en hjälte i skinande rustning han kom,
Besegrade draken & det onda inom
Han hittade glasskon hon tappade den natten
När hon flydde kärleken, bort från djupa vatten
Rädslan för att blotta hennes innersta jag,
Likt Askungen & prinsen, likt du & jag
Förhoppning & önskan är allt som finns kvar,
Tills slutet kommer, "de levde lyckliga i alla sina dar"
Sakta rinner sanden, tiden rinner ut,
Men sagan fortsätter skrivas, Sagan utan slut
Drömmen om lyckan, om tusenfallt
Önskan om att halva kungariket få,
Önskan om att det slutligen ska bli de två
Likt en hjälte i skinande rustning han kom,
Besegrade draken & det onda inom
Han hittade glasskon hon tappade den natten
När hon flydde kärleken, bort från djupa vatten
Rädslan för att blotta hennes innersta jag,
Likt Askungen & prinsen, likt du & jag
Förhoppning & önskan är allt som finns kvar,
Tills slutet kommer, "de levde lyckliga i alla sina dar"
Sakta rinner sanden, tiden rinner ut,
Men sagan fortsätter skrivas, Sagan utan slut
En dansande älva
En dansande älva i dimman på en äng
I det daggvåta gräset efter morgonens regn
Hon dansar av glädje, en kärleksdans
Hon dansar av lyckan, över att vara hans
En dansande älva, till kärlekens melodi
En vacker dröm hon befinner sig i
Men drömmen hon trodde, var verklig och sann
Hon öppnade sitt hjärta och rädslan försvann
En dansande älva såg dagens ljus
Hörde kärleken viska i vindens sus
Vinden viskade tyst hennes namn
Åter befann hon sig i hans trygga famn
En dansande älva, älvan är jag
Vinden som viskade var hans andetag
En midsommarkrans
En midsommarkrans, en klänning blå
På Berget i solen möttes de två
Hon sa: "Direkt mitt hjärta slog"
Han sa: "När du log"
Han sa: "När du log"
Allena stod de på en öde strand
Han smekte hennes kind, han fattade hennes hand
Förälskade vandrade de natten lång
Förblindade lyssnade de till kärlekens sång
Sju blomster under kudden blev han
Framtiden vill säga om sägen blir sann
Ovisshet
Under den stjärnklara himlen vid tysta vatten
Vandrade de åter genom den mörka natten
Utan löften, utan svek
Inte längre en tvåsamhet
Åter skratt, åter gråt
Till gryningens ljus följdes de åt
Vad dagen bringar, vad ingen vet
Framtidens öde, åter en ovisshet
Oturen (klantigheten?) började tidigt för mig ...
En bild säger ju mer än tusen ord
Bloggarkiv
-
▼
2010
(122)
-
▼
mars
(23)
- Schysst
- Börjar resan med en försening
- NU!
- Packat och klart
- Loppisfynd
- Vår på södern!
- Våren är här
- 2-1
- Tro, hopp ... och kärlek
- ... och hon gjorde det igen
- "Du ser ju intellektuell ut"
- Tips
- En kort uppdatering
- Saknar min familj
- Typiskt
- Ovanför molnen skiner alltid solen
- Vad är oddsen nu då?
- El sol, le soleil, the sun, solen
- Nedräkning
- Je veux apprendre à parler français
- Det ligger i släkten
- Vardagslyx
- Vad är oddsen!?
-
▼
mars
(23)
1 kommentar:
Skicka en kommentar