Idag är det min näst sista dag på F. Vet inte om det finns så mycket mer att säga om det. Ögonen tåras vid tanken på imorgon.
MEN, nu börjar jag kunna blicka lite framåt! Det är bara en dag eller två kvar tills det att Peter kommer ner. Den tanken får mina läppar att automatiskt dra sig upp mot öronen. Sex veckor utan den person man håller kär är fem veckor och fem dagar för mycket.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar